Borta bra men hemma bäst (?)

Nu är jag hemma igen. Både skönt och ledsamt på samma gång. Saknar redan Uganda och alla underbara människor där. Men jag ser fram emot att vara hemma (även om det bara är i 10 dagar) och träffa alla här också!

Det har varit 8 otroliga veckor, med många minnen för livet och mängder av erfarenheter rikare. Det har bara gett mig ännu mer lust att resa och jag hoppas jag kommer tillbaka till Uganda någon gång. Men först är det andra delar av Afrika och världen som lockar.

Så det är slut på bloggandet för denna gången, men jag hoppas det inte dröjer allt för länge innan det bär av på nya äventyr!

Natsumi, jag och Yukie med några av barnen!

Inte nog med att jag hade en äcklig grej på min tå, utan jag fick även feber i lördags kväll. Har ätit ipren hela helgen, vilket har hjälpt hyfsat men i söndags kväll frös jag så att jag skakade. Och då menar jag skakade, har aldrig känt något liknande, kunde knappt hålla i grejer för att jag skakade så mycket. Så jag tänkte att det är ju lika bra att nämna det för läkaren också. Gick dit igår morse, var där ca 20 min innan de öppnade så jag var först i kön. Och som jag misstänkte, så var det malaria. Super. Och grejen på min tå var en parasit, som de tog bort med hjälp av en nål och en skalpell. Kände dock ingenting som tur var, eftersom huden som täckte över den var död. 

Jag som HATAR insekter var ju inte direkt glad över att ha en under huden, och det blev inte direkt bättre när sjuksköterskan som tog bort den kommenterade "oh, it's a really big one". Awesome. De fick iallafall bort den (hoppas jag) och jag fick dessutom malariamedicin och paracetamol. Så för tillfället tar jag 14 tabletter om dagen. Också ett roligt sätt att spendera sista dagarna här. Låg mest i sängen igår, och som tur var har jag världens bästa kompisar här som fixade lunch och allt jag behövde från marknaden. Kände mig dock bättre efter lite vila, och nu mår jag riktigt bra så länge jag tar febernesättande. Bara lite yrsel då och då. Hade faktiskt väntat mig att malaria skulle vara allvarligare. 

Sista kvällen här idag, och sen har jag nästan hela dagen imorgon också. Har hyrt en taxi som ska hämta upp mig vid halv sju och köra mig till flygplatsen. 

Fast för tillfället vill jag verkligen  inte åka hem. Hade helst stannat iallafall en vecka till, men det ska samtidigt bli skönt att komma hem också. Det första jag ska göra är att ta en varm dusch! 

Så imorgon blir det till att fixa klart med smyckena jag ska ta med mig, lämna lite kläder som jag inte ska ta med mig hem, och myggnät, till the restoration centre och säga hejdå till alla. Snyft.

På torsdag är äventyret slut för denna gången, och jag hoppas verkligen att jag får möjlighet att komma tillbaka!

Sista dagarna här. Helt sjukt, vart tog tiden vägen?
Helgen har vart bra, vi har inte gjort nåt vettigt alls. Riktigt skönt. Spenderade ett par timmar igår och idag vid poolen på Tropic Inn, ett hotell ca 5 min från oss. Måste ju försöka bli lite solbränd innan vi åker hem. Vi använder ju nästan alltid långa byxor och kjolar, så har ju inte direkt fått mycket färg förutom i ansiktet som är konstant rosa. Mycket fint.

Har även fått en liten bula på min tå, och fick höra av killarna vi brukar köpa rolex från att det förmodligen är en parasit. KUL. Så sjukt äckligt. Ska gå till läkaren imorgon iallafall, så hoppas de kan ta bort den eller ge mig medicin. Känner inte riktigt för att ha något levande i min tå. Usch usch usch.

På torsdag förmiddag är jag hemma igen. Väldigt blandade känslor. Ska bli skönt att komma hem samtidigt som jag absolut inte vill åka härifrån. Känns som att det kommer bli mer av en kulturkrock att komma hem igen än det var att komma hit. Galet hur snabbt man anpassar sig, och hur snabbt det gick att betrakta Masaka och hotellet som hemma. Jag kommer definitivt att sakna tiden jag spenderat här, och alla människor jag träffat. Även om det inte blev riktigt vad jag hade väntat mig så ångrar jag inte en sekund att jag åkte hit, och jag hoppas verkligen att jag kommer tillbaka någon gång. Underbara Uganda. 

Med kvinnogruppen i Ssaza

Smyckestillverkningen går framåt med stormsteg och denna veckan har vi tillverkat pärlor i flera timmar varje dag. Mina fingrar värker. Men vi har ca 40 par örhängen, några armband och ett par halsband klara! Och nu har vi jättemånga färdiga pärlor, så det är bara att sätta ihop allt. Känns skönt att faktiskt ha något vettigt att göra på dagarna.

Eftersom jag känt att jag inte gjort så mycket här den senaste tiden, så mailade jag TASO (the aids support organisation, en av de största organisationerna som jobbar med hiv/aids här i uganda) häromveckan för att fråga om jag kunde jobba med dem ett par dagar fram tills jag åker hem. De svarade för ett par dagar sen, och gav mig ett telefonnummer så jag ringde upp igår och fick tid för ett möte halv nio imorse. De var väldigt positiva och hjälpsamma, men eftersom jag bara har en vecka kvar är det ju inte så mycket jag kan göra. Men jag ska iallafall få följa med dem några gånger och se hur de jobbar och så. På söndag ska några åka ut till olika communities för att informera om aids och relaterade problem med hjälp av en drama-föreställning. Så jag ska få följa med dem, ska bli jätteintressant! Jag fick även se deras barnavdelning idag dit HIV positiva barn kommer. De jobbar mycket med att låta barnen leka och rita, och på så sätt uttrycka sina känslor om situationen. Kul att se iallafall!

Här kommer lite bilder på smyckena som är klara!

Armband

Örhängen

Mer örhängen

En av tjejerna med ett av halsbanden

African Time

Ett välkänt faktum vid det här laget är att afrikaner är urdåliga på att hålla tiden. African time som vi kallar det, säger de att man ska mötas vid en viss tid så kan man räkna med att folk börjar droppa in tidigast 40 min senare. I lördags lärde vi oss att detta även gäller för större tillställningar som bröllop. Bröllopet skulle börja halv fyra, så kvart över tre kom Mathias och hämtade oss och vi var på the restoration centre ca 10 min senare.
Satte oss på stolarna som var framställda, och väntade. Och väntade. Och väntade. Gästerna är inte med på ceremonin i kyrkan, utan bara på mottagningen senare, så det var brudparet som skulle komma från kyrkan vi väntade på. I ca 4 timmar. Det mest spännande som hände var att Henry (son till en av lärarna) som satt i mitt knä kissade ner sig. Och därmed även mig. Mysigt.
Men vad gör man, bara att försöka tvätta av min kjol lite, och byta byxor på honom. Sen satt vi där och väntade igen. Vid sju-tiden gav vi upp, då hade det börjat regna och bli mörkt så vi åkte hem igen. Så det blev inget afrikanskt bröllop för oss. Men man kan ju inte annat än att skratta åt det. TIA. Vi fick ju en riktigt afrikansk upplevelse ändå, för det känns ju som att det är nästan enda stället där detta skulle kunna hända haha.

Idag har inte heller vart jättespännande, vart på the restoration centre och gjort smycken i flera timmar. Några örhängen och ett halsband är klara, hur fina som helst. Glömde tyvärr att ta bilder, men gör det imorgon när vi fortsätter så ni får se! Annars händer inte så mycket här, allt rullar på som vanligt.
De flesta som var i Kenya förra veckan kom tillbaka nu i helgen, så det är kul. Inte så himla dött på hotellet längre!

Igår förmiddag åkte jag med Prince, grundaren av BFFF Afrika för att se deras projekt och community. De äger en bit land där de har sitt kontor, ett litet bibliotek där likalbefolkningen kan komma och låna böcker eller sitta och läsa, och även ett hus för volontärerna. Huset var väldigt basic, men å andra sidan kommer man ju inte direkt som volontär till Uganda för att bo på fina hotell.

Alla internationella volontärer hade åkt hem dagen innan, så det var ingen som jobbade just nu. Men jag fick se planeringar och utvärderingar och sånt för de olika projekten och det verkade väldigt bra och mycket mer organiserat än det jag jobbar med. Så det känns ju lite surt...menmen, inte så mycket att göra åt det nu. Och om jag någonsin kommmer tillbaka hit så vet jag ju vart jag kan vända mig för att jobba iallafall.

På eftermiddagen åkte jag till kvinnogruppen i Ssaza för att prata mer om saving and investing med dem. Fick även en liten necessär av en av kvinnorna,  som hon gjort själv av bananfibrer. Hur fin som helst. Sen prackade de på mig en jättestor papaya och lite bananer också. Känns ju lite dumt att ta emot massa när jag vet hur lite pengar de har, men å andra sidan känns det ju väldigt oartigt att vägra också när de vill ge mig det. God papaya var det dock J

Idag hade jag inget speciellt att göra, är ju ledig på helgerna så följde med Nagisa till barnhemmet hon jobbar på. Vi lekte med barnen, huuuur söta som helst. Och med ett enormt behov av kärlek och närhet. Hade minst 3 ungar hängandes i armarna och benen hela tiden, och så fort man sätter sig ner kommer de och vill krypa upp i knät eller lägga huvudet i knät. Det kom också en doktor för att unersöka barnen, vilket var intressant att se och han berättade lite om de vanligaste problemen och så.

Imorgon är jag bjuden på bröllop, en av lärarna på the restoration centre ska gifta sig så de bjöd in mig! Ska bli jättekul att få se ett afrikanskt bröllop!

Enough for today, uppdaterar nog imorgon igen efter bröllopet. 

Tack

Tack till alla ni som hört av er angående smyckena, jag uppskattar det verkligen! Jag kommer förmodligen att ta med mig så många jag kan hem, så behöver inte veta några exakta antal utan mer generellt hur många som är intresserade. Vi har inte heller bestämt hur vi ska göra med betalning och sånt, men jag hör av mig så fort mer är bestämt!

Nu ska jag bege mig tillbaka till hotellet, har suttit här ett bra tag och förberett en presentation för imorgon. Vi ska prata mer om sparande och investerande med kvinnogruppen i Ssaza imorgon, så jag har gjort lite research och ska göra en plansch ikväll också. Alltid lättare att lära ut något om man har något som de kan titta på och läsa från samtidigt. Ska även bege mig till marknaden och köpa middag, får se vad det blir idag. Definitivt en avokado i alla fall. Jag lär ju snart bli grön av all avokado jag äter här, en nästan varje dag. Men de är så himla goda, smakar mycket mer än hemma och de är superbilliga!! (ca 50 öre styck)

Min solbränna från igår har även börjat lägga sig lite, så jag är inte lika röd längre. Alltid något.